Publicerad av .

 

OS-guldmedaljören Jenny Rissveds berättar om sin story från att ha vägrat börja med cykling som liten till att idag vara världens främsta. Hon har en hatkärlek till mjölksyra och älskar frihetskänslan av att komma ut med cykeln i skogen. Jenny drömmer om att en dag bli fysioterapeut och när dagen är kommen för pensionen så är planen att styra kosan mot Grekland.

 

Hur kommer det sig att du började med mountainbike?
-Jag lärde mig att cykla när jag var fyra år gammal. Det var en höstdag som jag bestämde mig för att jag skulle lära mig på grusgången hemma hos mamma och pappa. Det var djupt och löst grus vilket gjorde det ganska så svårt men jag hade bestämt ju mig. Min pappa körde en del mountainbike när jag var liten. Han körde mycket långlopp och en del cross country här hemma i Sverige. Min två år äldre storebror fick därför upp intresset för mountainbike och även han började tävla. Själv spelade jag fotboll från att jag var sex år gammal och var inte speciellt intresserad av cykling. Mamma och pappa försökte övertala mig att hänga med på en träning med den lokala cykelklubben men jag vägrade. Det var perfekt timing för mig att testa då Joakim (storebror) hade vuxit ur sin mountainbike och skulle få en ny och jag kunde ärva den gamla. Jag var totalt ointresserad så jag tänkte minsann inte testa. Två veckor efter att mamma och pappa sålde brorsans cykel så kom jag på att det ändå kanske skulle vara kul att testa. De fick helt enkelt skaka fram en annan cykel tack vare min envishet. När jag var sju år gammal körde jag min första mountainbiketävling, Lilla Finnmarksturen. Det hela skedde på en helstel treväxlad liten cykel där jag slutade på andraplats.
-Jag kombinerade mountainbike och landsvägscykling från tio års ålder och tävlade på juniorlandslagsnivå i båda disciplinerna. När jag var 17 år bestämde jag mig för att fokusera på mountainbike och där är vi idag.

 

Jenny under en tävling i Tyskland.

 

Jenny motiveras hela tiden av vetskapen att hon helt enkelt inte är bäst än. Att flera andra jobbar mot samma mål gör det motiverande att hela tiden sikta högre. Jennys främsta styrkor enligt henne själv är hennes enorma vilja som leder till att hon inte ger inte upp i första taget. Hon har även extremt bra tekniska färdigheter. Samtidigt är tekniken något hon hela tiden jobbar på då det är något som ständigt behöver underhållas. Just nu lägger jag väldigt mycket fokus på att bygga en stabil fysisk grund genom att lägga mycket tid på mängträningen säger Jenny.

Jenny tävlar i mountainbikediciplinen XCO. En förkortning av Cross Country Olympic. Helt enkelt den olympiska disciplinen i mountainbike. Man skulle kunna jämföra ett XCO-lopp med längdskidornas tre- och fem-mil. Det är masstart där cyklisterna kör en varvbana och sluttiden landar oftast runt 1h 30 min. XCO-banorna är väldigt fysiskt krävande samtidigt som de är väldigt tekniskt svåra. Det är en uthållighetssport vilket betyder att banorna innehåller långa, branta och intensiva klättringar. Ett flertal tekniska sektioner som innehåller stenkistor, hopp och dropp. De tekniskt krävande partierna i kombination med de fysiskt hårda sektionerna gör en cross country tävling väldigt utslagsgivande. Varje varv ligger på ungefär 4-5 km och 15-20 minuter. Först i mål vinner.

Hur tränar du och hur ser de olika träningsformerna ut för dig?
-Jag tränar väldigt allsidigt eftersom jag tror att det gynnar både kropp och knopp. Dels är det mer skonsamt att träna allsidigt till skillnad från att nöta enbart cykelträning dag ut och dag in, året runt. Jag tror även att det är viktigt för min motivation att jag kan finna glädje i olika typer av träningsformer och jag tror att det är bättre i det långa loppet. Under vintern så tränar jag t.ex. simning, löpning, skidor, velodrom, BMX-bana etc. Ju närmare säsongen jag kommer desto mer fokus blir det på enbart cykeldelarna i träningen, men jag håller även igång med löpning och gymträningen under säsongen.

Hur går dina dagar ihop? Går det att satsa 100% procent på mountainbike?
-Jag satsar på cyklingen till 100%. Jag livnär mig på att cykla och det är ett heltidsjobb. Utöver mängder av hård träning ingår det även i jobbet att sköta kost, vila, sponsorer, mail, intervjuer och diverse olika aktiviteter runt om själva tävlandet. Det är ibland väldigt stressigt att få ihop det men jag tror nyckeln är att hitta någon form av balans mellan idrottslivet och det ”vanliga” livet.

Inför OS i Rio 2016 så sa Jenny såhär när vi pratade med henne.
-Bara att stå på startlinjen i ett olympiskt spel har länge varit ett mål och en dröm jag haft sedan jag var liten. Nu när jag tagit mig dit så tar jag dag för dag och vecka för vecka för att optimera träning och återhämtning så bra det går. Jag försöker att inte bygga upp så mycket press kring OS utan försöker se det som vilken annan tävling som helst. Jag tror att det kommer gynna mig i slutändan. Jag bakar in resterande världscuptävlingar och andra tävlingar i en uppladdning mot OS och så kommer jag även spendera en tid på hög höjd för att få ut maximalt av träningen.Jag kommer göra allt jag kan för att förbereda mig optimalt och väl på plats så kommer jag fortsätta på det spåret och lita på all träning och tid som jag lagt ner. Sen när det väl är dags och startskottet har gått så kommer jag att ge allt och lite till.

 

 

Hur gör man för att bli bäst på sin idrott?
Så länge man är ung och har tiden framför sig tycker jag att man ska fokusera på att ha kul. Som jag nämnde tidigare tror jag att balansen mellan idrottslivet och vardagslivet är väldigt viktig då jag tror att det hänger ihop med motivationen. Så länge man är motiverad och vet vad man vill kan man nå så långt man vill. Det är viktigt att man vågar, kör på sitt spår och litar på sig själv.

Vad drömmer du mer om i livet utöver cyklingen?
-En yrkesdröm jag har är att någon gång utbilda mig till fysioterapeut. Jag vill arbeta med människor och jag tror jag kan dra nytta av min erfarenhet från idrottslivet i det yrket. Jag gillar även att skriva och skulle kunna tänka mig att på något sätt jobba inom ett område där jag kan sätta ord på saker och ting i skrift. Sedan drömmer jag om att en dag bilda mig familj och leva det ”normala” familjelivet med friska barn och en partner. När jag blir pensionär flyttar jag nog till Grekland.

Har du några andra hobbys?
-Det finns inte så mycket tid till övers i mitt liv men hittar jag en bra bok tycker jag om att läsa. Jag älskar att spendera tid tillsammans med min familj, shoppa och måla naglarna.

Vem skulle du vilja att vi intervjuade framöver?
-Sven Thorngren.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *